Vi arrangörer skulle kunna lägga stor möda vid att skriva och diktera hur vi vill att våra arrangemang ska bli, vi skulle kunna peka med hela handen och med myndig ton styra rollers känslor och handlingar. Det kommer vi inte att göra, för det är inte så Reidar, Mackan, Nancy och Hans arbetar med våra arrangemang. Vi låter händelser från ett arrangemang finnas med i grunden för det därpå följande lajvet i, inom rimliga gränser, oredigerad form. Därmed inte sagt att vilka som helst roller, grupper eller bakgrunder kan godtagas. Alla är välkomna med förslag kring sina roller, men det kan hända att vi inte godtar alla förslag. Att försöka sia om hur Landet Vaknar blir är att sätta tonen för lajvet, och det vill vi inte göra. Tonen kommer deltagarna att sätta själva när väl de börjar gestalta roller och spela på drivkrafter.

Deltagare kan dock finna det intressant att känna till några av de händelser som ligger till grunden för Kampen i Ringen – Landet Vaknar. Redogörelsen nedan är långt ifrån komplett, utan är ett urval förutsättningar vi tror kommer att kunna färga arrangemanget på ett eller annat sätt. 

Försvarsöversyn

Ökade oroligheter och en förändrad hotbild har föranlett kung Ragnvald att besöka landets olika delar för att kontrollera landets beredskap. Den vapenföra delen av befolkningen ställs upp, deras färdigheter med vapen kontrolleras och Hunalands landsändar undersöks ur försvarshänseende. Några är nervösa för att visa sin kunskap inför kungen, men de flesta ser det som en unik möjlighet att få visa sig duglig. Vem vet? Kanske en dag kungen behöver just dem? 

Festerna och musiken

Kamperna är alltid skådeplats för uppsluppna fester och glad musik. Gråfötterna och Måns Klang har varit med och underhållit vid de senaste kamperna, till besökarnas stora förnöjelse. I år hoppas byn på ännu fler musikanter. Kanske även årets kamper följer temat: fest i var buske.  

Värdshuset 

Byns värdshus sköts fortfarande med fast och kapabel hand av Helga och hennes hårt slitande personal. Mången kampbesökare skulle gå hungrig om det inte varit för värdshusmor Helga. På värdshuset kan vandraren få någonstans att sova och ett mål mat. Hit kommer förr eller senare alla i trakten, och hit kommer ofta musikanterna för att släcka törsten.  

Marknaden

Lördag och söndag är marknadsdagar. Vi hoppas på en intensiv marknadshandel. Alla kan ta med sig varor för att sälja eller att byta. 

”De är inte kloka, de där hunalänningarna”

Det är förmodligen vad folk säger i de länder som känner till något om Hunalands kultur. Tillsammans med de stenkilska områdena i Göta länder är Hunaland det enda landet i världen där man inte gör skillnad på man och kvinna – utom i fortplantningsavseende förstås. Män och kvinnor arbetar och ansvarar i lika hög grad med det som på andra sidan gränsen anses som typiska kvinnosysslor och typiska manssysslor, de har samma rätt och skyldighet att medverka i landets försvar och de kan oavsett kön bära vad som på andra ställen anses som typisk manlig eller typisk kvinnlig dräkt (även om få män väljer att bära den opraktiska klänningen framför byxor och kjortel).  

Hunaland – ett land med två religioner 

Kristendomen växer i hela Norden. Norge är helt kristnat, Svealänderna är kristet till större delen, men asatron lever vidare om än i tynande tillvaro. I Hunaland existerar både kristendom och asatro, sida vid sida. Byar, släkter och gårdar delas av religionen. Kristna går till vänners och släktingar fornnordiska högläggning av precis samma skäl som asatroende bevistar släkt och vänners kristna begravning: banden mellan vänner och släktingar bryts inte i och med dopet. Respekt och kärlek gör att hunalänningar ofta närvar (nb: inte samma som att delta) vid varandras ceremonier. 

Hunalands kristnande 

Som nybliven kung genomdrev Ragnvald Ragnvaldson en lag, stödd av landhersar, lagmän och godar, som gav asatroende samma rättigheter som kristna har i forn kyrkofrid. Därmed lagfästes hunalänningars rätt till sin tro (Bresta undantaget). Det förekommer inga tvångsdop och den mission som bedrivs är mycket försiktig. 

Norge, kung Ragnvald och Hunalands kristnande 

Norske biskopen i Trondheim vill gå hårdare fram i kristnandet av Hunaland. Kristnandet av Norge skedde med våld och stor grymhet, och biskopen vill att kung Ragnvald ska använda liknande metoder. Hittills har kung Ragnvald med politisk skicklighet lyckats få biskopen att tålmodigt överlåta kristnandet av Hunaland till kungen själv. Kyrkans tålamod med det hunaländska kristnandet börjar tryta och kung Ragnvald blir att hårdare ansatt. Än så länge håller han stånd, men pressen blir allt hårdare. 

Det berghemska ”upproret” 

På senare år har utländska besökare vid kamperna i allt större utsträckning agiterat mot kung Ragnvald, och mot den politik han för. Agitationen har tagit många olika former. Många kallar det religion, andra kallar det brottslighet och ett försök av makthungriga främlingar att tillskansa sig makt. Saken är dock den att Berghem inte längre är en harmonisk by i och med att det finns de som uppskattar de upproriska budskapen. 

Splittringen av Hunalands religioner 

I och med att agitationen i Berghem växer sig allt högljuddare minskar norska kyrkans tålamod, och hotet om kristnande med svärd och eld ter sig allt mer skrämmande. Detta har lett till en splittring av Hunalands religioner. Asatron delas i två läger: de som stöder kungens politik och anser hetsandet mot kung och kyrka en fara för landet samt det fåtal som stödjer agitationen. Kristenheten delas i fler delar: de som stödjer kungen och de som tycker att kungen gott kan slå ner högljudda upprorsmakare, de som välkomnar norska styrkor och de som är rädda för en norsk invasion. 

Landet vaknar 

Hela Hunaland känner av att något inte är rätt. Hela Hunaland, utom människan. Fembenta lamm har fötts, tvehövdade ormar har skådats, vittrorna är mycket upprörda och Snorbjörn otvage badar. Men det krävs mer, mycket mer, för att någon skulle komma på tanken att avstå från Kampen i Ringen, Berghems bidrag till nordisk kultur och krigskonst och med snirkliga anor ända från romartid. 

Bresta 

Ulvfang 

Erik Ulvfang med sin blandade skara har inte varit i Hunaland sedan Kampen i Ringen 1105. Då hördes han upprepade gånger förolämpa kungen, hetsa mot kristna och mana till uppror mot kungen. Själv kallades han lögnare, tre gånger, och när han själv inte höjde rösten i protest är han lögnare och utan heder i Hunaland efter eget medgivande. Gruppen Ulvfang kommer att försöka bättra på sin ledares skamfilade ära. Vad mer de har på gång vet ingen, men säkert är att där Ulvfang finns är det i varje fall inte stillsamt. 

Med Eric Ulvfangs död, tillsammans med många av hans anhang (under det nidingsdåd som anfallet 1107 mot kungen var), har Ulvfangs Sällskap skingrats och antas ej längre utgöra ett hot mot kung Ragfnvald och Hunaland

Kungen är död! 

Kung Inge Stenkilson av Sveariket är död. Han efterträddes av sina brorsöner Inge och Filip Hallstenson. Ryktet går att de är oerfarna och många hoppas kunna dra nytta av detta. 

Kung Ragnvald och drottning Sigrid 

Ragnvald Ragnvaldsson har blivit allt säkrare i sin roll som Hunalands valde kung. Han har gjort sig känd som politiskt finurlig och strategiskt överlägsen. Han är en bildad man med stort stöd av befolkningen. Kung Ragnvald och hans drottning, Sigrid jarl av Västergötland, har på senare år allt oftare besökt Berghem. De väntas komma till årets kamper, med ett passande följe.   

Detta är bara ett litet urval av vad Kampen i Ringen innehåller. Det finns så mycket mer att göra, så många fler att nämna och så mycket mer att uppleva.   

Varmt välkomna till Kampen i Ringen! 

önskar

Arrangörerna